Resan till Amsterdam var verkligen lyckad. Allting fungerade jättebra. Tom resan ner gick bra, vi lyckades undvika de jättestora köerna, GPS tanten var i högform så vi kom direkt till hotellet. Bredvid hotellet fanns en stor fin park dit folk gick för att rasta hundarna - så också vi. På fredagen blev det en rejäl hundrunda i solen på förmiddagen så vi med gott samvete kunde lämna dom ensamma på hotellet under eftermiddagen. Då åkte Linnea och jag in till Amsterdam och turistade. Julskyltningen hade kommit igång, det var som vanligt massor med folk och det fanns mycket att titta på. På Beijenkopf som är det stora varuhuset i Amsterdam,  fanns följande interiörer att titta på. 

Årets julfärger är som synes rött och lila med inslag av guld och svart. 

Utställningen gick ju jättefint som ni förmodligen redan läst under Nyheter. På söndagen åkte vi tillbaka genom Friesland, mest för att jag tycker där är så vackert. På detta sättet undvek vi dessutom en del av alla vägarbeten som pågick i Tyskland. Vi kom till färjelägret i god tid och kunde gå runt på Bordershoppen i lugn och ro, inte speciellt mycket folk där. Färjan gick strax efter vi hade kört ombord och vi fick tom ett fönsterbord där vi kunde äta goda mackor. 

Som sagt, allt gick jättefint.... ända tills jag skulle kolla hur mycket pengar jag hade kvar efter detta äventyret. Då upptäcker jag att någon nånstans på vägen, har kapat kortet och det fanns 52 kronor kvar!! Lätt panik utbröt. Det blev till att spärra kortet, invänta alla uttagen och sedan göra polisanmälan och reklamation på banken. Pust! 

I fredags började Polly att harkla sig. Jag trodde att hon hade fått något i halsen och gav henne torra kulor och knäckebröd. Men när hon sedan började hosta sig igenom natten så insåg jag vad det var - kennelhosta! Hon fick ligga därnere hela natten eftersom hon hostade slem. På lördag morgon började Norton också. Och han hostade ännu mer slem! Pollys hostande lugnade ner sig under dan medan Nortons blev värre. Hela natten till söndagen höll den stackaren på. På söndag tog vi en lite promenad och han orkade knappt med det, trots att Ronnie nu löper. Han var vilandes hela söndag em och idag verkar han vara bättre. Men eftersom både han och Polly fortfarande harklar sig så har dom fått stanna hemma idag. Konstigt nog har inte Ronnie börjat, eller ens visat några tendenser alls åt det hållet. Tur att jag inte har några klippningar inbokade under veckan. 

Tyvärr har min galne granne börjat spela om nätterna igen. Det är som att bo granne med ett diskotek med taskig ljudisolering, endast basgångarna går fram. Igårkväll började han vid halv 12 och höll på till 3! Överväger faktiskt polisanmälan den här gången. Någon som har något annat förslag?

Mattes lilla tös börjar bli vuxen. Jag har märkt att Ronnie har kissat mer när vi är ute och att hon har svullnat upp i baken och idag blev det helt konfirmerat; hon löper! Detta utan att Norton verkar reagera över huvud taget. Han betraktar henne nog fortfarande som en liten valp och har svårt att få in hennes upphöjda status i huvudet. Vi får väl se vad han tycker om 2 veckor. 

Ronnie har annars nått upp till sin mors mankhöjd, vilket var en himla tur. Hon går jättebra på lydnadskursen, men har fortfarande väldigt svårt att inse att vi alla ska in i bilen om mornarna. Häromdagen blev jag 10 minuter försenad bara för att hon INTE skulle komma när jag tyckte att NU ska vi åka. Men jag har ett vagt minne av att så brukar alla valpar göra i den här åldern. Står man bara ut med det under några månader så blir det inga problem sen. 

Så har den sista utställningen utomhus för säsongen blivit avklarad. Köpenhamn hade detta året lagt 2 internationella utställningar under helgen och eftersom det var så mycket hundar så skulle alla vara utomhus. Med tanke på hur kallt det var på Sofiero förra helgen, så klädde jag mig rejält i jeans och skor innan jag körde iväg på lördag morgon. Då var det bara +2° så det var helt berättigat. Men det klarnade snabbt upp och helgen blev den varmaste på länge! Vi sa det till varandra, att det var skönt att sluta utomhussäsongen så här, i gassande sol, med torra hundar och prylar och framförallt att kunna packa ner ett torrt tält för vinterförvaringen. 

Första dan hade vi en domare från Australien som jag tyckte lät spännande. En domare från Ollies nya hemland. Men hon hade nog inte så mycket kläm på det här med graderingen; alla hundar fick EXC eller ck. Och hon verkade också vilja ha mest tjockpälsade hundar, så Egon och Wilma hade inte mycket att hämta där. Vi var färdiga i god tid och eftersom vädret var fint så stannade vi och tittade på de flesta finalerna. Där fanns en massa väldigt fina hundar och ibland förstår man att det måste vara svårt att som domare plocka ut russinen ur kakan.

Sen ställde vi in våra GPS tanter på det nya hotellet vi skulle bo på. Det var ett flott hotell, som hade lockat med billiga helgpriser. Rummen - och sängarna - var jättesköna, tyst och lugnt trots en del hundar där. Vi åt på den tillhörande restaurangen som var typ gourmet. Fantastiskt god mat (utan potatis) men notan blev faktiskt dyrare än båda hotellrummen tillsammans. 

Andra dan var vi sista ras i ringen så det blev en lång väntan. En hel del somnade i solen.

Långt om länge så var det vår tur och idag gick det mycket bättre för våra hundar. Först vann Durello championklassen och sen gick Egon in och tog unghundsklassen. I slutändan så blev Durello bästa hane och Egon blev tvåa med certet. Jag hade noga studerat Linnea när hon höll Egon för att vi skulle ta denna bilden

och äntligen hade jag fattat hur hon gjorde. Det går åt en del fifflande med köttbullar men det kan det vara värt. Det var alltså jag som visade fram honom till certet (mitt första på väldigt länge, det har varit Linnea tidigare). 

Efter denna framgång så körde jag samma metod på Wilma - och attan! - det fungerade där också. Wilma slutade som 3 bästa tik efter 2 championtikar och tog därmed sitt andra danska cert. 

Till slut så var det bara BIR och BIM kvar och här ser vi de nya Köpenhamnsvinnarna.

BIM Lakkas Durello och BIR Cameron Slitz

Notera att domaren hela dan gick klädd i sin stora kavaj och scarf när vi andra försmäktade i värmen. Dessutom tog han aldrig av sig de svarta solglasögonen. Annars var den stora missen under dan att vi blev så sena i rasringen att alla cert-rosetter tagit slut när jag äntligen kom dit. Men Hilde har lovat att skaffa 2 stycken i Herning. 

Så går vi in på upploppet vad det gäller utomhus-utställningar. I helgen som gick var det Bjuv och Sofiero. Ingen av dom hade någon domare som jag tyckte var intressant att ställa ut för. Därför struntade jag helt i att åka till Bjuv, men tog mig till Sofiero på söndagen mest för att shoppa loss. Kom hem med en massa tuggben, schampo och andra gottor. Det var lite kyligt att sitta och titta på, men det är skoj att göra det nångång. Man ser mycket mer när man bara sitter lugnt ner och inte har en massa hundar att kamma och pyssla med. Grattis till Ulrika och Hilde som vann. 

Nästa helg är det Köpenhamn som i år ska vara utomhus. Tror jag ska skaffa ett par vantar tills dess. 

I helgen som gick var vi på Öland - och Öland om hösten är gudomligt vackert. Här är några stämningsbilder. Visste ni förresten att det finns raukar på Öland?

Här är blå jungfrun, för dagen helt blå. 

Linnea tröttnade på att inte få några rosetter bland wheatens, så hon slet åt sig en bedlington istället

och bums blev hon glad igen. 

Nortons dotter Meja placerade sig som bästa ungtik och blev sedan BIM unghund på rasspecialen.

Precis som hans övriga barn så är hon mycket lik sin far. 

Nortons dotter i Finland, Lakkas Fiesta hos Jungfruborg, var strået vassare och tog sitt 3e cert och blev BIM totalt samma helg. 

Så har utställningarna på Tånga hed passerat. Genom att sätta Egon och Ronnie i samma bur i bilen, så lyckades jag få med 5 hundar till Vårgårda. Det gick även om Egon tyckte att han inte kunde ligga ner på hela resan, varken på vägen upp eller på vägen ner. Han var nog trött när han kom hem.

Vad jag tyckte var lite förvånande var den alldeles utmärkta italienska restaurangen inne i Vårgårda. En sådan pärla mitt ute i lilla Vårgårda!

Utställningen gick för övrigt helt utmärkt, resultat kan läsas under Nyheter på hemsidan. Jag börjar bli riktigt duktig på att sätta upp och fälla ihop mitt nya tält och benen börjar långsamt bli bättre så jag kan springa - föralldel ganska klumpigt men dock - med hundarna.

Denna helgen blir det Öland. Åter en dubbelutställning med kennelklubben och med reg öst rasspecial. Åter har jag 5 hundar anmälda, men det är ju inte säkert att Wilma ska med. Får se ifall hon ser hyfsad ut nu efter de hotspot hon plötsligen fick före Nyköpingsutställningen. Annars får hon väl stanna hemma igen.

Sen kan jag ju inte undanhålla er följande bild på en ros i min trädgård. Visst är den fin.

Igår började Ronnie skolan igen. Denna gången var det på G-B brukshundklubb och eftersom hon nu passerat den magiska åldern 6 månader så fick hon gå i nybörjargruppen. Där fanns alla möjliga hundar, från en lite sak som såg ut som en chihuahua till en jättelik estrella mountaindog. Åldern varierade säkert också vad jag kan förstå, från Ronnie och en annan valp från hennes valpkurs, till mer fullvuxna hundar. Det var mycket att hålla reda på för en liten obekymrad valp och efter en halvtimma orkade hon inte längre. Koncentrationen tog slut. Men jag antar att det är helt ok för en sådan liten. Det blir bättre längre fram (hoppas jag).

Ronnie tyckte i alla fall det var väldigt spännande och det var ju jättemycket att titta på och nosa på. Men hon är ju ingen modig hund. När vi hamnade bredvid den stora estrellan, så sjönk hennes svans ner mellan benen och till slut fick vi försöka hitta en annan plats så hon blev glad igen.