Så kom den äntligen, snön. I stora sjok och som vanligt totalt överraskande för oss skåningar. Snökaos på vägarna, avblåsta lastbilar och frysta näsor, men ändå så väldigt mysigt och fint. 

Så här såg det ut i min trädgård igårkväll. Har hittat en bra inställning på kameran som gör det möjligt att ta sådana här bilder. 

Idag var hundarna som uppskruvade på lunchpromenaden. Bara titta här;

Som sagt, jag hade en del förhoppningar om utställningen i Stockholm. Jag tyckte det hade varit kul om Norton hade fått sluta sin utställningskarriär med en domare som verkligen tyckte om honom. Men det gick fullständigt åt skogen. Herr Krasilnikoff kände inte alls igen honom, eller också har Norton totalt degat ner sig sen i våras. Inte ens ett ck fick han i veteranklassen. Jag insåg ju givetvis att konkurrensen skulle bli betydligt större än i Hörby, men ändå...

Tja, domare är inte riktigt konstanta i sitt tyckande, det är bara att konstatera detta. Wilma skötte sig i alla fall jättefint. Hon är lätt att visa numera och hon placerar sig vanligen i öppenklassen. Hade ju varit kul om hon kunde placera sig först nån gång också. Amsterdamvinnaren Egon var också med, men hans storhet gick den här domaren obemärkt förbi. En slät etta fick vi med oss. Fast det var många som gick ut med blåa band, och även några gula. En del fick faktiskt inga band alls eftersom domaren tyckte att deras pälsar var för dåliga. 

Jag fick i alla fall träffa en del barnbarn. Här är jag tillsammans med Neddus som jag också visade i öppenklassen. 

   Man kan tro att det är Norton i yngre dar. 

Sen blev det i alla fall mat! Och mycket mat, och mycket god mat. Tack alla som bidrog till denna fest. 

Även varm glögg serverades.

Här är en bild på det skånska bidraget innan den blev helt slaktad. 

Faktum är att jag var mätt hela vägen hem på söndagen också. 

På torsdagen den 10 åkte jag, Wilma och Norton upp till Borås för att Wilma skulle få träffa sin tålmodige fästeman. Varför Norton kan man undra. Tja, logistiken hängde inte riktigt med, så den stackaren fick följa med och sitta i en bur under hela tiden. Angus var en riktig gentleman. Han uppvaktade och uppvaktade och slutligen (efter en hel del övertalning) så gick Wilma med på "akten". Hennes matte sa att dom hade pratat om blommor och bin, men jag undrar allt om det verkligen stämde. På fredagen försökte vi igen, men då sa Wilma bestämt "NEJ!" så då fick det vara så. Egentligen hade jag tänkt åka till Borås efter Stockholmsutställningen också, men eftersom hon var så bestämd med detta så lät jag bli. Norton, däremot, tyckte att det fortfarande var dags, så jag vet faktiskt inte riktigt hur det är med löpet. Vi får väl hålla tummarna. 

Jag försökte ta några bilder på kärleksparet på fredagen när det började bli någorlunda ljust, men det var inte lätt. Här är dom i alla fall.

Som ni ser är Angus en aktiv kavaljer. Mer än så här gick inte plåta. 

Det blev inte så illa med kortkapningen. Det visade sig att jag lyckats spärra kortet i tid, så inga av de stora reservationerna gick igenom. Så nu har jag ett nytt kort och pengarna finns kvar. Vilket ju är väldigt skönt för denna helgen ska jag ju först till Borås och sen är det stora Stockholm och på vägen hem blir det Borås igen. Vad gör man inte för att få vackra valpar. 

Resan till Amsterdam var verkligen lyckad. Allting fungerade jättebra. Tom resan ner gick bra, vi lyckades undvika de jättestora köerna, GPS tanten var i högform så vi kom direkt till hotellet. Bredvid hotellet fanns en stor fin park dit folk gick för att rasta hundarna - så också vi. På fredagen blev det en rejäl hundrunda i solen på förmiddagen så vi med gott samvete kunde lämna dom ensamma på hotellet under eftermiddagen. Då åkte Linnea och jag in till Amsterdam och turistade. Julskyltningen hade kommit igång, det var som vanligt massor med folk och det fanns mycket att titta på. På Beijenkopf som är det stora varuhuset i Amsterdam,  fanns följande interiörer att titta på. 

Årets julfärger är som synes rött och lila med inslag av guld och svart. 

Utställningen gick ju jättefint som ni förmodligen redan läst under Nyheter. På söndagen åkte vi tillbaka genom Friesland, mest för att jag tycker där är så vackert. På detta sättet undvek vi dessutom en del av alla vägarbeten som pågick i Tyskland. Vi kom till färjelägret i god tid och kunde gå runt på Bordershoppen i lugn och ro, inte speciellt mycket folk där. Färjan gick strax efter vi hade kört ombord och vi fick tom ett fönsterbord där vi kunde äta goda mackor. 

Som sagt, allt gick jättefint.... ända tills jag skulle kolla hur mycket pengar jag hade kvar efter detta äventyret. Då upptäcker jag att någon nånstans på vägen, har kapat kortet och det fanns 52 kronor kvar!! Lätt panik utbröt. Det blev till att spärra kortet, invänta alla uttagen och sedan göra polisanmälan och reklamation på banken. Pust!