Valparna fortsätter att växa. Det är helt fantastiskt egentligen. För knappt 7 veckor sedan var dom blinda och döva och kunde knappt dra sig fram i valplådan. Nu far dom fram som Duracell-kaniner, saborterar mina ynkliga rabatter och jagar Norton genom trädgården. Ronnie har tagit på sig rollen som lektant, hon tycker det är jättefint. Och även valparna uppskattar det när dom väl insett att hon inte också tillhandahar mat till dom. Polly ger fortfarande di, men det är mest för att bli av med mjölken, inte för att hon egentligen verkar bry sig om sina små. Men om dom inte äter upp sina valpkulor är hon direkt på plats för att städa upp. 

Även om det ser tomt ut på valpköparfronten så kommer det ändå en del besök. Vem kan motstå att kela med en varm och gosig valp? Och än biter dom inte alltför hårt  .

Här är vi!!!!

Polly städar.

Här är en valp i full färd med att demolera mina dagliljor

Lektanten Ronnie

leker tafatt

Lycka är en varm valp